När man svalt på
Gräsö
mitten av 1690-talet drabbades Sverige av en av de värsta
katastroferna i landets historia. Det var missväxtåren
1694-1697. Missväxten förorsakade vad som kom att
kallas den stora hungersnöden.
Under den stora hungersnöden svalt omkring 100 000 människor
ihjäl, särskilt då i det hårt drabbade
Finland och Estland, men många också i Sverige.
Den verkliga hungern drabbade aldrig Öregrund, men fattigdomen
knackade på mångas dörr. Eftersom det var svåra
år i hela riket minskade handeln och många av öregrundsskepparnas
skutor fick ligga overksamma i hamnen.
Tidigare hade köpmännen i staden köpt mycket spannmål
från bönderna, men nu upphörde handeln med landsbygden
nästan helt. Missväxten gjorde att skördarna slog
fel, och det blev också ont om hö för kreaturen.
Många av djuren måste
slaktas och därför
blev det senare också en skriande brist på kött.
I Öregrund fanns det dock spannmål hos handlarna,
men priserna var skyhöga. Få hade råd att köpa.
Fisket slog dock inte fel dessa år och detta var förmodligen
anledningen till att öregrundsborna aldrig behövde
svälta.
Matstölder blev vanliga
Stölder och inbrott blev vanligare än tidigare och
det som nu stals var spannmål och livsmedel. Tydligen rådde
det verklig nöd på Gräsön då svältåren
kulminerade 1697 och vintern 1698.
Nedanstående notis ur domboken för 1698 antyder hur
illa det stod till.
Vid rättegången den 23 februari 1698 åtalades
den 14-årige pojken Erik Ersson från Söderboda
på Gräsön, och ställdes till svars för
att han 1. Stulit ett par nya skor, ett par bodnycklar och några
småsaker hos kyrkoherden nästförlidna natt; 2.
Förlidna natt olovandes mjölkat två kor hos rådman
Olof Nilsson; 3. Förlidna onsdag i skymningen tagit sig
in i Anders Hansson Bures olåsta bod och där stulit
rått fårkött, mjöl och strömming samt
natten innan i samma gård olovligen ha mjölkat en
ko; 4. Att samma natt ha olovligen mjölkat en ko hos Olof
Svenssons änka; 5. För åtta dagar sedan ha tagit
sig in nattetid hos Erik Olofsson i Kavarö och där
brutit upp en kista, tagit upp några småsaker ur
denna, men inte tagit med sig dem; 6. Slagit sönder en fönsterruta
hos Erik Bootz förlidna söndag för åtta
dagar sedan om aftonen, men inget tagit eftersom Bootz broder
Gabriel kommit ut och givit pojken några slag med kvasten;
7. Olovligen mjölkat en ko i Anders Bures fähus, som
ligger vid sidan av gården; 8. Blivit gripen förliden
morgon av Erik Bootz just som pojken försökt ta sig
in i Anders Bures badstuga samt 9; Förliden natt slagit
sönder en ruta i Jakob Anderssons kammarfönster.
Detta var ett digert syndaregister även om det nu inte var
fråga om något större tjuvbyte.
Borgmästare Anders Höök spände ögonen
i pojken och frågade vad det var som drivit honom till
att stjäla och mjölka olovandes.
Då svarade den fjortonårige Erik Ersson att det var
hungern som drivit honom till att stjäla, och att han inte
på något annat sätt kunnat uppehålla livet
under denna onda tid.
Domstolen tog saken i övervägande. Stöld var stöld
och pojken måste få sitt straff, men domen blev mild.
Erik Ersson dömdes till att stanna kvar i fängelset
till aftonen samt att sitta i stocken påföljande söndag.
Öregrunds dombok 19 mars 1698
|