När man svalt på Gräsö

 

mitten av 1690-talet drabbades Sverige av en av de värsta katastroferna i landets historia. Det var missväxtåren 1694-1697. Missväxten förorsakade vad som kom att kallas den stora hungersnöden.
Under den stora hungersnöden svalt omkring 100 000 människor ihjäl, särskilt då i det hårt drabbade Finland och Estland, men många också i Sverige.
Den verkliga hungern drabbade aldrig Öregrund, men fattigdomen knackade på mångas dörr. Eftersom det var svåra år i hela riket minskade handeln och många av öregrundsskepparnas skutor fick ligga overksamma i hamnen.
Tidigare hade köpmännen i staden köpt mycket spannmål från bönderna, men nu upphörde handeln med landsbygden nästan helt. Missväxten gjorde att skördarna slog fel, och det blev också ont om hö för kreaturen. Många av djuren m
åste slaktas och därför blev det senare också en skriande brist på kött.
I Öregrund fanns det dock spannmål hos handlarna, men priserna var skyhöga. Få hade råd att köpa. Fisket slog dock inte fel dessa år och detta var förmodligen anledningen till att öregrundsborna aldrig behövde svälta.

Matstölder blev vanliga

Stölder och inbrott blev vanligare än tidigare och det som nu stals var spannmål och livsmedel. Tydligen rådde det verklig nöd på Gräsön då svältåren kulminerade 1697 och vintern 1698.
Nedanstående notis ur domboken för 1698 antyder hur illa det stod till.
Vid rättegången den 23 februari 1698 åtalades den 14-årige pojken Erik Ersson från Söderboda på Gräsön, och ställdes till svars för att han 1. Stulit ett par nya skor, ett par bodnycklar och några småsaker hos kyrkoherden nästförlidna natt; 2. Förlidna natt olovandes mjölkat två kor hos rådman Olof Nilsson; 3. Förlidna onsdag i skymningen tagit sig in i Anders Hansson Bures olåsta bod och där stulit rått fårkött, mjöl och strömming samt natten innan i samma gård olovligen ha mjölkat en ko; 4. Att samma natt ha olovligen mjölkat en ko hos Olof Svenssons änka; 5. För åtta dagar sedan ha tagit sig in nattetid hos Erik Olofsson i Kavarö och där brutit upp en kista, tagit upp några småsaker ur denna, men inte tagit med sig dem; 6. Slagit sönder en fönsterruta hos Erik Bootz förlidna söndag för åtta dagar sedan om aftonen, men inget tagit eftersom Bootz broder Gabriel kommit ut och givit pojken några slag med kvasten; 7. Olovligen mjölkat en ko i Anders Bures fähus, som ligger vid sidan av gården; 8. Blivit gripen förliden morgon av Erik Bootz just som pojken försökt ta sig in i Anders Bures badstuga samt 9; Förliden natt slagit sönder en ruta i Jakob Anderssons kammarfönster.
Detta var ett digert syndaregister även om det nu inte var fråga om något större tjuvbyte.
Borgmästare Anders Höök spände ögonen i pojken och frågade vad det var som drivit honom till att stjäla och mjölka olovandes.
Då svarade den fjortonårige Erik Ersson att det var hungern som drivit honom till att stjäla, och att han inte på något annat sätt kunnat uppehålla livet under denna onda tid.
Domstolen tog saken i övervägande. Stöld var stöld och pojken måste få sitt straff, men domen blev mild. Erik Ersson dömdes till att stanna kvar i fängelset till aftonen samt att sitta i stocken påföljande söndag.
Öregrunds dombok 19 mars 1698