Öregrundskrönika 1555-1600

4. Eld och pest

Staden drabbades av både bränder och hemska farsoter under denna tid. Enligt en uppgift skall en häftig vådeld rasat i staden 1562, men det saknas uppgifter om hur omfattande den var.

1573 slapp elden lös igen. Uppgifterna om vad som hände är knapphändiga, men av allt att döma blev staden mer eller mindre ödelagd. Skadorna var så omfattande att borgerskapet skrev till kung Johan och berättade att de förlorat allt vad de ägde  och frågade om staden skulle byggas upp igen på samma plats. I samma diarium anges svaret: "Blev befallt att Öregrunds borgare skulle flytta till Rotskär vid Älvkarleby, där Kgl Majt önskar upprätta en köpstad".

Det här kunde ha blivit slutet på Öregrunds historia, men så blev det ju inte. Bakgrunden till det kungliga beslutet var att flottan önskade anlägga ett örlogsvarv i norra Roslagen. Amiralitetet hade planerat att anlägga detta nya varv antingen i Öregrund eller i Harbovik vid Hargsåns utlopp. Planerna hade avancerat så långt att det hade beslutats att göra upp en förteckning över de skepp som skulle byggas i Öregrund, bl a ett örlogsskepp på 200 läster. Timmer hade redan fällts och sågats upp.

Nu hade staden brunnit ned och man måste tänka om. Vid Rotskär fanns redan ettd litet varv. Varför inte satsa på det och låta Öregrundsborna flytta det.

Vid närmare eftertanke fann man dock att det inte var lämpligt att anlägga en ny stad så nära Gävle. Myndigheterna ändrade sig. Öregrund skulle byggas upp på sin gamla plats. Kung Johan utfärdade därtill ett skyddsbrev, i vilket han tog Öregrundsborna i kungligt beskydd.

Öregrund blev dock inte platsen för det nya örlogsvarvet. Det visade sig att det skulle bli alltför svårt att anställa tillräckligt med timmermän. Varvet förlades istället till Harbovik. Där bedrevs varvsrörelse åren fram till 1585 och sedan också under en period på 1600-talet. Det första skeppet som byggdes där var "Engelen", ett skepp på 200 läster och bestyckat med 49 kanoner. Efter sjösättningen av "Engelen" byggdes ett mindre örlogsfartyg, som fick namnet "Öregrundsbåten".

Vid Öregrund fälldes timmer, stockar släpades fram och husen timrades upp på nytt. 1577 drabbades staden av nästa katastrof. Pesten bröt ut. Smittan spreds snabbt från gård till gård och många dag. Det finns inga kyrkböcker bevarade från denna tid, och vi vet därför inte hur många som dog.

Mitt i vintern gav sig en delegation med borgare från Öregrund till Stockholm för att uppvakta kung Johan. De hade med sig 14 ungerska gulden för skatten, men klagade bittert inför kungen över stadens trängda läge.

Kungen lyssnade och sände sedan en skrivelse till Erik Olofsson, fogde i Frösåker, Oland och Öregrund, med följande lydelse, återgiven på vår tids svenska:

"Då de i underdånighet låtit oss veta att många borgare dött i Guds plåga pesten under den förlidna hösten och att de svårt betungats av Upplands ryttares inkvartering och överföringar till Finland, så har de inte kunnat åstadkomma den fulla skatt som de är skyldiga för 1577 och 1578. Vi har därför beslutat förskona dem för 1577 års skatt och låta det inlevererade gälla för 1578 års skatt."