En promenad i köpstaden

et bästa sättet lära känna Öregrund är att ta sig en promenad i staden. Under sommaren ordnas guidade stadsvandringar och det allra bästa sättet att få veta lite mera om Öregrund är att följa med på en sådan tur. Guiden visar sevärdheterna och berättar om stadens dramatiska historia. 

Öregrund kom till redan 1491. Staden har haft en dramatisk historia, bränts ner tre gånger av fienden och fyra gånger lagts i aska efter stora vådabränder, den sista så sent som 1829. I dag är den dock något av en idyll. Många av husen är från 1800-talet, och Öregrund anses vara en av Sveriges bäst bevarade trähusstäder.

Om man inte har tillfälle att följa med på en guidad stadsvandring får man försöka lära känna staden på egen hand. Här ett förslag till en Öregrundspromenad.

Vi börjar där alla möts, nämligen på Hamntorget. Det är här man handlar, flanerar, träffar folk eller sitter på någon av de många uteserveringarna. Här finns gamla sjöbodar med krogar eller butiker och här finns också ICA:s snabbköp.  Tar man av t h från ICA så kan man promenera längs stranden mellan butiker och krogar fram till Turistbyrån, tar man av t v finner man på backens krön postens kassaservice och stadens andra stora snabbköp.

Vi promenerar dock uppför backen alldeles t h om handelsboden. Över det stora gula trähuset vid backkrönet brukar det vaja en gul flagga med rött kors. Det är kyrkans flagga och den visar att det här är Kyrkans hus. Byggnaden är ett av de största borgarhusen i Öregrund och är från 1800-talets mitt. Där hade en gång rådmannen Claes Palme sin handelsbod.

Vi har nu kommit upp till Rådhusgatan. Här finns många butiker.  Det stora grå huset framför oss  är stadens rådhus. Det byggdes efter den sista stadsbranden och är  märkligt så tillvida att det byggts två gånger. Det timrades först upp vid Hille masugn, fraktades sedan till Öregrund och byggdes upp igen. Här finns stadens bibliotek.

Vid rådhuset låg förr stadens polisstation med finka. Numera har staden ingen egen polis. Man räknar inte med att brott kan begås i en så liten trevlig och fridfull stad som Öregrund, men skulle det mot förmodan inträffa något oangenämt kommer polismakten ilande i sporrsträck från Östhammar eller Uppsala.

Lite längre ned t  h på gatan finns apoteket och vårdcentralen. T v om rådhuset kommer man till systembolag och busshållplats.

Gata med världsrekord

Rådhusgatan har faktiskt haft ett världsrekord, noterat i Guiness rekordbok, nämligen världens längsta strömmingsbord. Det dukades upp vid den årliga fiskarfesten. För några år sedan upptäckte dock myndigheterna att det rörde sig om hemlagad strömming, och sådan får man förstås inte stå och sälja.

Kyrkan är från slutet av 1490-talet och helgad Sankta Gertrud. Äldsta föremålet i kyrkan är ett medeltida altarskåp.

Om vi fortsätter gatan nramåt förbi kyrkan sgr vi en stor röd gård. Det är Öregrunds hembygdsgård. Här antyds stadens maritima f&oum|;rf|utna genom en ledfyr i trädgården, ett stort ankare och en mast från stadens sista seglande brigg. Här finns " också det sjöfartsmuseum, som berättas mera om via en särskild länk.

På bergknallen mitt emot reser sig klockstapeln som ett mäktigt blickfång. Den uppfördes sedan den gamla klockstapeln blivit lågornas rov vid rysshärjningen 1719, är spånklädd och rödmålad. Förr tjänade klockstapeln också som inseglingsmärke för sjöfarten.

Vi vänder, går uppför backen mellan kyrkan och tennisbanorna. Vi är nu på Västergatan. Bakom den lilla planteringen ser vi ett vitt, reverterat hus. Det sägs att befälhavaren för den ryska galärflottan, general Peter de Lacy, övernattade där efter ryssarnas ankomst.

Kvarteren kring kyrkan och rådhuset brukar sedan gammalt kallas köpstaden. Hembygdsföreningen har låtit sätta upp mässingsskyltar på de intressantaste husen. Läs gärna skyltarna – här ligger bl a prästgården, där den berömde mirakeldoktorn Ernst Westerlund föddes, den röda telegrafgården med sina vita knutar och åtskilliga andra intressanta byggnader.

Vi fortsätter och ser i ett gathörn en ålderdomlig timmerlänga.  Här låg en gång stadens gästgivargård och den timrade längan var  då gästgivargårdens stall och fähus.

Snickarglädje

Vi fortsätter längs Västergatan och tar av t h vid Sjötullsgatan. Vi kommer nu till den gamla kurortens centrum, där en gång damer i fotsida klänningar, fantastiska hattar och parasoll njöt av havets friska vindar.

Här ligger några märkliga sommarvillor från förförra sekelskiftet. Den första av dem är Poppelgården, en enda stor glasveranda med två gäststugor i vikingastil. Den brunmålade Fatburen (bilden) ser ut som om den ryckts bort från Skansen i Stockholm och kastats upp på Öregrunds klippor. Längst bort ser vi den Göranssonska villan, ett praktexempel på snickarglädje från svunna dagar.

Går vi ned till vattnet skymtar vi längre bort längs stranden Tallparkens klippor och tallar.

Vacker naturpark

Den som har tid kan utsträcka promenaden till denna vackra naturpark. Här kan man vandra i storslagen skärgårdsnatur bara några få hundra meter från stadens centrum.

I parken finns en musikpaviljong och en runsten, som ristades så sent som år 1900 vid parkens invigning.

Från Tallparken har man en fantastisk utsikt över havet. Här finns också kiosk, toaletter och badplats (det finns också ett naturistbad lite längre bort).

Vi fortsätter dock vår stadsvandring, viker av vid Göranssonska villan och går ned i Badhusparken förbi societetshuset. Societetshuset totalrenoverades för några år sedan och tillhör de intressantaste byggnaderna i Öregrund.

Här på societetshusets veranda brukade badgästerna sitta på kvällarna och vänta på det stora undret i Öregrund - solnedgången i havet. Öregrund är faktiskt den enda bebyggda platsen på ostkusten där man kan få se solen gå ned i havet.

I Badhusparken, som bjuder på storslagen utsikt över havet, finns också en minigolfbana. Det är också här utanför som båtarna går i mål vid Roslagsloppet, Nordens största tävling för racerbåtar. 

Sedan fortsätter vi längs stranden, kommer på Strandgatan igen och tittar in på Turistbyrån för att få tips om dagens evenemang.