tadshotellet kom till 1886 som en verklig storsatsning av Öregrunds
stad. Det hade 19 rum med uppvärmning och och sex sommarrum, tre
matsalar och festvåning. Hotellet arrenderades ut i treårsperioder till
någon krögare och år 1900 var arrendet 2 500 kr per år. Krögaren brukade
också arrendera badkaféet Hasselbacken, som då fungerade som filial till
Stadshotellet och därmed också hade spriträttigheter.
I matsalen serverades dagligen kaffefrukost, middag med smörgåsbord och
tre rätter samt tesupé. Vid förrförra sekelskiftet kostade allt detta
två kronor. Ville man ha helinackordering med mat och logi blev det
3:50.
Badsocietetens danstillställningar ägde rum i festvåningen ända till
dess societetshuset kom till. Detta var ingen lyckad lösning, för
lokalen var dels i minsta laget, dels stördes hotellgästerna av musiken.
Stadshotellet blev snart känt för sin goda mat. I Östhammars Tidning
1927 berättar en besökare:
"En resa till Öregrund är nog lika med en resa till Stadshotellet.
Eftersom vi nu kommit
att tala om hotellet frapperas man i första hand
av de trevliga matsalarna och av smörgåsbordet med ett tjugotal läckra
rätter, låt oss nämna färsk potatis, ål, lax, hummer, sill för att nu
inte tala om den förtjusande osten och man lägger vidare märke till hur
smakfullt allt är upplagt på silverfat och man lägger vidare märke till
med vilken förekommande artighet serveringen sker."
Det fanns också ett annat gediget matställe, nämligen Strandpaviljongen
vid Tullbacken. Strandpaviljongen öppnades i mitten av 1890-talet.
Serveringen ägde rum på en stor glasveranda och gästerna hade utsikt
över farleden.
Eftersom man svärmade för vikingar på den tiden pryddes taket av en
jätteskylt i form av ett vikingaskepp.
Stadshotellet revs 1967. Virket var då fortfarande friskt, men det hade
uppstått problem med lönsamheten under de långa vintrarna i ett tämligen
folktomt Öregrund. I stället uppfördes en modern byggnad med apotek och
vårdcentral.
Det gamla badkaféet förvandlades så småningom till en modern restaurang,
som länge kom att utgöra stadens nöjescentrum. Den gamla idylliska
uteserveringen med sina bersåer och musikpaviljong bokstavligen talat
utplånades. När de många nya krogarna kom till vid hamnen kom
Hasselbacken att hamna lite avsides och blev diskotek. 2006 såldes
Hasselbacken och året därpå uppfördes hyreshus på tomten.
Stadshotellet kom ju till för att kunna erbjuda kräsna badgäster ett
ståndsmässigt logi. Det fanns dock också ett pensionat i staden under
badortstiden, nämligen pensionat Elna Nilsson, som låg mitt emot
Hasselbacken. Där ligger i dag Strandhotellet.